Idag sitter jag och försöker skissa fram en ny Dino-serie till barntidningen Just dé. Det går lite långsamt tycker jag. Bebisen i huset är minst sagt sällskapssjuk. Sällskap i form av leksaker duger inte. Äkta människor av kött och blod ska det va. Jag drar således slutsatser om att ungen måste vara ett ovanligt socialt barn. Ett under av vänskapliga egenskaper. Ja, så måste det vara. Här är två Dinosar from the past. För övrigt skulle jag nog varit en Diplodocus om jag var en dinosaurie. Det verkar härligt att röra sig så långsamt som de gjorde (källa: Jurassic park).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar