nudist-skara

På min och Simons utställning kom en man (jag nämner inga namn, men jag kan avslöja att det var en bonde från Vårgårda) fram till mig och undrade lite försiktigt: Ursäkta, men har ni inte något lite mer naket och vulgärt?

Jag fick vänligt förklara att vi helt hade missat nakentemat denna gång. Men nu har jag tagit mod till mig och gjort en riktigt nakenbild. Om den är vulgär får ni avgöra själva. De verkar iallafall sjukt nöjda med nakenheten, detta gäng, och det tycker jag är härligt. Kul för dom!

Ska det va en kopp?

Fortsätter att öva mig i illustrator. Så här skulle va lyxigt att få ta igen sig nån gång. Kanske ser vi detta på framtidens spa-anläggningar. Kaffe med dopp.

Nu drar vi

Ja, jag vet att det flygs mycket i mina bilder. Men här kommer än dock ytterligare en om flygandet. Visst hade det varit fint att kunna flyga? Eller som här; bli ivägflugen i en fåtölj av ett gäng rosa vänner. Önska kostar ingenting sa alltid min dagmamma Karin. (Vis kvinna som för övrigt alltid färgade potatismoset grönt med karamellfärg och kallade det hulken-mos. Vi åt med stor aptit och blev de starkaste ungarna i hela dagmammekvarteret)

Detta är min första bild som jag gjort i illustrator. Jag försöker lära mig programmet så smått. Min lärare heter Simon och han är både tålmodig och snygg. Så ljuvligt och praktiskt!

Om konst

När jag pluggade till bildlärare var jag supernervös att någon skulle komma på mig. Att någon skulle förstå att jag inte alls kunde teckna, rita eller måla snyggt. Det som jag räknade som riktig konst var realistisk konst. Så är det nog ganska många som tänker om konst, även om man inte gärna erkänner det. Om man kan teckna av verkligheten exakt som den ser ut. Då är man duktig.

När jag nu berättar för människor att jag är bildlärare reagerar ofta folk spontant: oj, jag kan verkligen inte rita. Jag tror att de menar att de inte kan rita realistiskt. Konsten handlar om så mycket mer än att rita (även om jag verkligen älskar att rita). Och ritandet handlar om så mycket mer än realism. Vi har skapat ramar för vad konst ska vara. Vi har utnämnt vissa människor till kreativa. T.ex. de som håller på med färg och form. Men jag vill ändå påstå, precis som salig Joseph Beuys, att varje människa är en konstnär. Konst handlar om att hitta sin röst, sitt uttryck, sin idé, sitt hantverk och sin glädje.

Seså! ut och skapa med er!

Frank

Idag har jag fått se Frank!

Min brorson alltså. Visserligen genom en web-kamera, men ändå. Det var dagens stora händelse! Han låg fint i sin mors famn och bjöd till med alla sina kompetenser, ja hela repertoaren fick vi se: spya, pip, sovryck och ett fantastiskt mimspel. Det var ett ovanligt vackert barn och han gav dessutom tydliga tecken på att vara mycket intelligent. Jamen så har han ju väldigt fina gener också. Fasters pojk. (ja, fejden om hans gunst har redan börjat)

Herr och Fru

Ovala tavelramar hade jag länge letat efter då jag lycklig trillade över dem på ett Gallerix i Göteborg. Jag tänker herrgård, 1800-tal, släktled, allvarsamma miner, svarta klänningar med höga kragar och känslan av att störst mustasch vinner. Många fina associationer rasslar till då jag ser dessa fina ramar. En herr och fru fick flytta in. Men jag vet ej vilka de är.

Photo walk

Våra kvarter en afton i september