När jag var hemma hos min moster som tagit över min mormor och morfars gamla hus fann jag en kär gammal vän: hammocken! Den stod i ett skuggigt hörn av trädgården, precis jämte plommonträdet som nu bar mogen frukt. Där satt jag och njöt och funderade på vart i allsin dar alla hammockar har tagit vägen. De är ju så förträffliga ting. När jag en vacker dag blir med trädgård -då ska där finnas en hammock. Men tills dess får jag nöja mig med att drömma om den och placera mina ritade fröknar i en på papper.
Ja en hammock är verkligen underskattat! Grymt tjusiga fröknar, vilka frisyrer!
SvaraRaderaunderbar. lk
SvaraRadera