Den kanna som satt modell för denna målning gick sönder i flytt mellan Sverige och England. Hur sorgligt är inte det? Den var på väg till sitt Jerusalem, men avled på Pilgrimsfärden! Ack och ve!
Så fort man kommer innanför dörren i ett Engelskt hem så säger någon "I`ll put the kettle on!" Det finns alltid tid för lite te och inga problem existerar som inte kan lösas över en rykande kopp. Det är en av mina favoritdelar av Engelsk kultur.
Så sörjer jag idag min Tekanna. Inte bara för att jag älskade hennes runda former, men också för att med henne försvann min chans att "tillreda en kanna te". För mig betyder det kärlek när någon tar sig tiden att på riktigt vis tillreda en kanna istället för att sätta fram en kopp vatten med tepåse. Det är som nybakade bullar i kontrast med Icas frysta bullar på påse. Nästan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar